Statsvetenskapliga förbundets pris för
bästa bok om svensk politik

Statsvetenskapliga förbundet inrättade 2014 ett pris för den bästa boken om svensk politik. Priset delas ut vart tredje år och kommer närmast att delas ut vid förbundets årsmöte 2026. Böcker som nomineras till detta prisutdelningstillfälle ska ha ett publikationsdatum inom perioden 2023–2025.

Kriterier för nominering:

• Böcker (monografier eller antologier, inte temanummer av tidskrifter, SOU-rapporter eller andra rapporter till offentliga eller icke-offentliga institutioner) kan nomineras.
• Nominerade böcker ska ha författats av minst en disputerad statsvetare som vid nomineringstillfället är verksam vid en av förbundets medlemsinstitutioner/-enheter.
• Doktorsavhandlingar får inte nomineras.

Nomineringsförfarande:

• Förlag, institutioner och enskilda statsvetare är välkomna att lämna in förslag till prisnominering.
• Förlag och institutioner får nominera maximalt tre böcker till varje pristillfälle och enskilda forskare maximalt två böcker.
• För att nominera en bok, ladda ner och fyll i nomineringsformuläret
• En PDF-version av den publicerade boken ska skickas in elektroniskt till priskommitténs ordförande.
• Vetenskapsrådets jävsregler följs i nomineringsarbetet.

Sista nomineringsdatum:

TBA

Prissumma:

8000 kr

Priskommittén består av 5 disputerade statsvetare, av vilka minst två är ledamöter i Statsvetenskapliga förbundets styrelse. Priskommittén utser sin egen ordförande.

I priskommittén 2025 ingår:

• Hanna Bäck (Lunds universitet, ordförande i Statsvetenskapliga förbundet)
• TBA
• TBA
• TBA
• TBA

Priset för bästa bok om svensk politik har hittills tilldelats följande pristagare:

2022: Jenny Jansson, Uppsala universitet, för boken Crafting the Movement – Identity Entreprenurs in the Swedish Trade Union Movement, 1920-1940, Cornell University Press.

2018: Johannes Lindvall, Hanna Bäck, Carl Dahlström, Elin Naurin, Jan Teorell, Lunds universitet och Göteborgs universitet, för boken Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin, SNS förlag.

2015: Elin Naurin för boken Election promises, party behaviour and voter perceptions (Palgrave Macmillan 2011)

Statsvetenskapliga förbundets pris för
årsmötets bästa uppsats av yngre forskare

Statsvetenskapliga förbundets styrelse beslutade 2007 att inrätta ett uppsatspris för yngre forskare. Priset på 5000 kronor ges till den bästa uppsatsen bland dem som presenterats i någon av arbetsgrupperna vid förbundets årsmöte.

Rutiner:

• Praktiska problem med nomineringsförfarandet och priskommitténs arbete gör att Statsvetenskapliga förbundets styrelse har beslutat att ändra rutinerna för att besluta om och offentliggöra pristagaren.
• Istället för att presenteras på plats under årsmötet kommer Statsvetenskapliga förbundets uppsatspris för yngre forskare att offentliggöras via förbundets webbsida.
• Information om pristagaren meddelas offentligt i samband med nästkommande årsmötes middag.

Prissumma och bidrag

Utöver prissumman på 5000 kr erbjuder förbundet pristagaren ett bidrag på upp till 3 000 kr för att delta i nästkommande årsmöte och årsmötets uppmärksammande av uppsatspriset.

Priskommitté

Styrelsen utser priskommitté.

Nomineringsförfarande:

• Priskommittén kontaktar ledarna för arbetsgrupperna på Statsvetenskapliga förbundets årsmöte och ber dem att nominera en uppsats från varje workshop.
• Nomineringen sker under årsmötet och stängs kl. 16.00 under den sista årsmötesdagen.
• Informationen om pristagaren offentliggörs via SWEPSAs webbsida efter att priskommittén har sammanträtt, senast två månader efter årsmötet.
• Vid nästkommande årsmöte meddelas pristagaren offentligt vid den gemensamma konferensmiddagen.
• Som yngre forskare räknas doktorander och forskare som har avlagt doktorsexamen inom de senaste sex åren.
• Även forskare som avlagt doktorsexamen tidigare kan räknas till denna kategori om det finns särskilda skäl för avräkningsbar tid, till exempel ledighet på grund av sjukdom, plikttjänstgöring inom försvaret, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer, föräldraledighet eller andra liknande omständigheter.

Priset för årsmötets bästa uppsats av yngre forskare har de senaste åren tilldelats följande pristagare:

Lunds universitet 2022

Simon Davidsson, Lunds universitet "Testing Paths to Strong Parties in Western Europe or Efficient Secret Shared"

Luleå tekniska universitet 2021

Daniel Fjellborg, Luleå tekniska universitet "Banging on closed doors or beating the drum? Social movements’ interpretations of opportunities in legal appeal processes”

Mittuniversitet 2020

Anton Ahléns, Uppsala universitet. "A progressive dilemma? Investigating cross-country variations in family immigration policy through the lens of welfare state regimes"

Linköpings universitet 2019

Anders Backlund, Uppsala universitet, för texten ”Government Formation and the Radical Right: A Swedish Exception?

Malmö universitet 2018

Jannick Schou, IT-universitetet i Köpenhamn, som tillsammans med Anja Svejgaards Pors, författat uppsatsen, Moral economies and digital frontlines: an ethnographic study of stigma at the gates of the welfare state

Karlstad universitet 2017

Karin Leijon, Uppsala universitet. National judges as gatekeepers in European integration: Making decisions about EU legal integration based on preferences, rules or norms?

Uppsala universitet (Visby) 2016

Anders Backlund, Södertörns högskola: Isolation and Policy Co-optation: The Path Dependency of the Swedish Cordon Sanitaire.

Försvarshögskolan 2015

Stefan Borg, Swedish Institute of International Affairs: Genealogy as Critique in International Relations.

Lund 2014

Aksel Sundström, Göteborgs universitet. Covenants with broken swords: Corruption and law enforcement in governance of the commons. QoG Working Paper 2014:10.

Statsvetenskapliga förbundets pris för
bästa uppsats i Statsvetenskaplig tidskrift

Statsvetenskapliga förbundet delar ut ett årligt pris för bästa uppsats i Statsvetenskaplig tidskrift.

• Uppsatser som publicerats under sektionen "Uppsatser" resp. "Översikter och meddelanden" i tidskriften kan nomineras.
• Nomineringen gäller för årgången innan tidpunkten för årsmötet.
• Priset delas ut endast till enskilda uppsatser, som kan vara medförfattade.
• Priset delas inte ut till hela temanummer.

Nomineringsförfarande:

Statsvetenskaplig tidskrifts redaktionsråd, som utsetts av Statsvetenskapliga förbundet, lämnar förslag till bästa uppsats till Statsvetenskapliga förbundets styrelse, som fattar beslut vid sitt styrelsemöte som föregår årsmötet.

Styrelsen har friheten att avvika från Redaktionsrådets förslag.

Prisutdelning:

Priset är på 10 000 kr och delas ut i samband med SWEPSAs årsmöte.

Priset för bästa uppsats i Statsvetenskaplig tidskrift har hittills tilldelats följande pristagare:

2023: Shirin Ahlbäck Öberg och Johan Boberg: ”Avkollegialiseringen av svenska lärosäten”. vol 124, nr 1 (2022)

2022: Magnus Ekengren, Alina Engström och Mark Rhinard: ”Coronapandemin – en smygande kris vintern 2020”. vol 123, nr 5 (2021)

2021: Martin Ericsson: ”Partierna, rösträtten och medborgarskapet. Riksdagsdebatten om utlandssvenskars och icke-medborgares rösträtt efter år 1921”. vol 122. nr 2 (2020)

2020: Emma Ricknell: "Is Sweden Finally Waking Up? Debating the 2018 Swedish National Election on 4chan.". vol 121. nr 3 (2019)

2019: Maria Strömvik :"Kunskap och demokrati i EU-kommuner", vol 120, nr 5 (2018)

2018: Priset delas av två vinnare:

Li Bennich-Björkman, för uppsatsen ”Samhällsvetenskaplig forskning. Söndrade vi falla?”, Statsvetenskaplig tidskrift, vol 119, nr 2 (2017), samt

Ulf Zander, för uppsatsen ”Minnen av ett inbördeskrig. Jubileer och monument i Gettysburg 1863-2017, Statsvetenskaplig tidskrift, vol 119, nr 4 (2017)

2017: Maria Wendt och Cecilia Åse: "För Sverige - med livet som insats. Afghanistankriget, döden och demokratin" Statsvetenskaplig tidskrift, vol 118, nr 3 (2016)

2016: Johan Karlsson Schaffer: "Om urvalets problem: Att undervisa inom och utom den politiska teorins kanon", Statsvetenskaplig tidskrift, vol 117, nr 3 (2015)

2015: Johanna Rickne: "Könskvotering och kvinnors karriärer. En jämförelse av svenska politiska partier”, Statsvetenskaplig Tidskrift, årg. 116, nr 2 (2014).

2014: Karin Leijon och Christer Karlsson: ”Nationella domstolar som politiska aktörer – främjare av rättslig integration eller försvarare av nationella intressen?”, Statsvetenskaplig tidskrift, vol. 115, nr  (2013).