Priset för bästa bok om svensk politik har hittills tilldelats följande pristagare:

2022: Jenny Jansson, Uppsala universitet, för boken Crafting the Movement – Identity Entrepreneurs in the Swedish Trade Union Movement, 1920-1940, Cornell University Press.

2018: Johannes Lindvall, Hanna Bäck, Carl Dahlström, Elin Naurin, Jan Teorell, Lunds universitet och Göteborgs universitet, för boken Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin, SNS förlag.

2015: Elin Naurin för boken Election promises, party behaviour and voter perceptions, Palgrave Macmillan (2011)

Pris för årsmötets bästa uppsats av yngre forskare

Statsvetenskapliga förbundets styrelse beslutade 2007 att inrätta ett uppsatspris för yngre forskare. Priset ges till den bästa uppsatsen bland dem som presenterats i någon av arbetsgrupperna vid förbundets årsmöte.

Prissumma och bidrag

Utöver prissumman på 10000 kr erbjuder förbundet pristagaren ett bidrag för att delta i nästkommande årsmöte och årsmötets uppmärksammande av uppsatspriset.

Priskommitté

Styrelsen utser priskommitté.

Nomineringsförfarande

• SWEPSAs ordförande kontaktar ledarna för arbetsgrupperna på Statsvetenskapliga förbundets årsmöte och ber dem att nominera en uppsats från varje workshop.
• Informationen om pristagaren offentliggörs efter att priskommittén har sammanträtt.
• Vid nästkommande årsmöte uppmärksammas pristagaren vid den gemensamma konferensmiddagen.
• Som yngre forskare räknas doktorander och forskare som har avlagt doktorsexamen inom de senaste sex åren.
• Även forskare som avlagt doktorsexamen tidigare kan räknas till denna kategori om det finns särskilda skäl för avräkningsbar tid, till exempel ledighet på grund av sjukdom, plikttjänstgöring inom försvaret, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer, föräldraledighet eller andra liknande omständigheter.

Pris för bästa uppsats i Statsvetenskaplig tidskrift

SWEPSA delar ut ett årligt pris för bästa uppsats i Statsvetenskaplig tidskrift.

Prissumma

10 000 kr

Kriterier för nominering

• Uppsatser som publicerats under sektionen "Uppsatser" resp. "Översikter och meddelanden" i tidskriften kan nomineras.
• Nomineringen gäller för årgången innan tidpunkten för årsmötet.
• Priset delas ut endast till enskilda uppsatser, som kan vara medförfattade.
• Priset delas inte ut till hela temanummer.

Nomineringsförfarande

• Statsvetenskaplig tidskrifts redaktionsråd, som utsetts av Statsvetenskapliga förbundet, lämnar förslag till bästa uppsats till Statsvetenskapliga förbundets styrelse, som fattar beslut vid sitt styrelsemöte som föregår årsmötet.
• Styrelsen har friheten att avvika från Redaktionsrådets förslag.
• Priset delas ut i samband med SWEPSAs årsmöte.

Priset för årsmötets bästa uppsats har hittills tilldelats följande pristagare:

Göteborgs universitet 2023

Moa Frödin Gruneau och Valeriya Mechkova, Göteborgs universitet: "Becoming Sweden: Examining the Effect of Women’s Representation on Welfare State Building in a Historical Perspective"

Örebro universitet 2022

Simon Davidsson, Lunds universitet: "Testing Paths to Strong Parties in Western Europe or Efficient Secret Shared"

Mittuniversitetet 2021

Daniel Fjellborg, Luleå tekniska universitet: "Banging on closed doors or beating the drum? Social movements’ interpretations of opportunities in legal appeal processes”

Mittuniversitet 2020

Anton Ahléns, Uppsala universitet: "A progressive dilemma? Investigating cross-country variations in family immigration policy through the lens of welfare state regimes"

Linköpings universitet 2019

Anders Backlund, Uppsala universitet: "Government Formation and the Radical Right: A Swedish Exception?"

Malmö universitet 2018

Jannick Schou, IT-universitetet i Köpenhamn (med Anja Svejgaards Pors): "Moral economies and digital frontlines: an ethnographic study of stigma at the gates of the welfare state"

Karlstad universitet 2017

Karin Leijon, Uppsala universitet: "National judges as gatekeepers in European integration: Making decisions about EU legal integration based on preferences, rules or norms?"

Uppsala universitet (Visby) 2016

Anders Backlund, Södertörns högskola: "Isolation and Policy Co-optation: The Path Dependency of the Swedish Cordon Sanitaire"

Försvarshögskolan 2015

Stefan Borg, Swedish Institute of International Affairs: "Genealogy as Critique in International Relations"

Lunds uiversitet 2014

Aksel Sundström, Göteborgs universitet: "Covenants with Broken Swords: Corruption and Law Enforcement in Governenance of the Commons"

Priset för bästa uppsats i Statsvetenskaplig tidskrift har hittills tilldelats följande pristagare:

2023: Shirin Ahlbäck Öberg och Johan Boberg: ”Avkollegialiseringen av svenska lärosäten”. vol 124, nr 1 (2022)

2022: Magnus Ekengren, Alina Engström och Mark Rhinard: ”Coronapandemin – en smygande kris vintern 2020”. vol 123, nr 5 (2021)

2021: Martin Ericsson: ”Partierna, rösträtten och medborgarskapet. Riksdagsdebatten om utlandssvenskars och icke-medborgares rösträtt efter år 1921”. vol 122. nr 2 (2020)

2020: Emma Ricknell: "Is Sweden Finally Waking Up? Debating the 2018 Swedish National Election on 4chan.". vol 121. nr 3 (2019)

2019: Maria Strömvik :"Kunskap och demokrati i EU-kommuner", vol 120, nr 5 (2018)

2018 (priset delas av två vinnare):

Li Bennich-Björkman, för uppsatsen ”Samhällsvetenskaplig forskning. Söndrade vi falla?”, Statsvetenskaplig tidskrift, vol 119, nr 2 (2017), samt

Ulf Zander, för uppsatsen ”Minnen av ett inbördeskrig. Jubileer och monument i Gettysburg 1863-2017, Statsvetenskaplig tidskrift, vol 119, nr 4 (2017)

2017: Maria Wendt och Cecilia Åse: "För Sverige - med livet som insats. Afghanistankriget, döden och demokratin" Statsvetenskaplig tidskrift, vol 118, nr 3 (2016)

2016: Johan Karlsson Schaffer: "Om urvalets problem: Att undervisa inom och utom den politiska teorins kanon", Statsvetenskaplig tidskrift, vol 117, nr 3 (2015)

2015: Johanna Rickne: "Könskvotering och kvinnors karriärer. En jämförelse av svenska politiska partier”, Statsvetenskaplig Tidskrift, årg. 116, nr 2 (2014).

2014: Karin Leijon och Christer Karlsson: ”Nationella domstolar som politiska aktörer – främjare av rättslig integration eller försvarare av nationella intressen?”, Statsvetenskaplig tidskrift, vol. 115, nr  (2013).